Klamphuggning som i Ingatorp och Klyvning av trobrädor till Södra Råda 2015

IMG_2857IMG_2862

 

I rapporten för arbeten på Ingatorps kyrkbod 2014 tar jag upp de spår från medeltida klamphuggning vi där kunnat dokumentera. I Ransbergs klockstapel Har Mattias Hallgren dokumenterat liknande spår men från 1600 talet. Kvällen innan vi satte igång studerade vi dessa spår noga som hade gemensamt att skyrhuggen var sneda med en sida som var i vinkel med stocken och en som var sned. Vidare saknades nästan i övrigt spår efter yxa utan partierna mellan skyrhuggen var i stort bestående av klyvyta. Vi testade detta på ett grantimmer som var ca 50 cm i brösthöjd. Det funkade ganska bra men stocken vi bearbetade var mer växtvriden än stockarna från Ingatorp och Ransberg varför det var nödvändigt att behugga åtminstone kanterna mer för att få samma flathet på ytan som originalen. Eftersom vi ska tillverka tunna brädor och inte grova plank är det dessutom viktigare för oss att inte förklyva oss för djupt.

IMG_2877IMG_2885IMG_2889

 

 

 

 

 

 

 

Vi blockade iallafall stocken som var 6,5 meter lång och klöv först i märgen vilket brukar vara den lätta biten. Granen vi gav oss på var över 200 år och inte speciellt medvillig till att klyvas. När vi sett taktro av gran i kyrkvindar brukar den ofta vara frodvuxen vilket får oss att tro att det är bättre med frodvuxen gran än senväxt när den ska klyvas. Yxorna som vi använder för att klyva fastnade vilket gjorde att vi bestämde oss för att polera upp en av dessa och avlägsna glödskal vilket gjorde att den sen funkade bättre. När vi slutade för veckan hade vi hittills lagt ner ca 64 arbetstimmar på det timmer som ska ge 4 trobrädor och vi hade inte kommit längre än sista bilden visar. Det ska jämföras med att vi 2013 tiullverkade likartade trobrädor av fur på i snitt 15 h/bräda.

Då var det dessutom första gången vi gjorde det och virket var dessutom fruset. Vi kommer framledes även att prova frodvuxen gran för att se om det är enklare att klyva.

IMG_2887IMG_2890

Annonser

Timring och bilning av stock 1928 Nordiska museet

Nordiska museet gjorde 1928 följande film som skulle illustrera knuttimring och bilning av stock i Dalarna. Källkritiskt är det en demonstration men mycket av intresse finns ändå. Speciellt intressant är bilningen av stock på relativt höga bockar och att man snörslår med våt färg, de medeltida snörslagningar vi hittils dokumenterat kan mycket väl vara slagna med våt kimrök medan vi numera vanligtvis använder torrt pigment. Det är ääven värt att notera att de hugger framåt men har vänster hand längst fram på skaftet. I Skåne liksom exempelvis i Tyskland och Danmark är det traditionella sättet att bila med höger hand främst på skaftet om man är högerhänt. Det kan man inte minst se på att 99 % av de hansmidda bilorna är högerbilor.

 

Annelövs kyrka 20 februari 2015

IMG_2707

Antikvarie Petter Jansson och Kalle Melin åkte till Annelövs kyrka med uppdraget att åt eftervärlden rädda medeltida timmer som blivit kasserat vid senaste renoveringen. Medkonspiratörer i denna räddningsaktion är Anders Ohlsson på LUHM som gått med på att historiska Museet slutförvarar detta skräp, han kunde dock inte lova lika lång slutförvaring som SKB lovar för radioaktivt kärnavfall. Men då avfallet från Annelöv som är flera hundra år gammalt ändå kan vara farligt, för museets övriga samlingar iallafall var vi tvugna att transportera skräpet till Malmö frihamn. Där är mycket hysch hysch så vi fick lämna personuppgifter och bilens registreringsnummer flera dagar i förväg för att få passerkort till en hemlig? frysanläggning som ägs? av Malmö museer, tror vi. Där hade vi turen att träffa en gorilla med orangutangansikte som skulle chilla lite för att bli av med diverse ohyror. Nu var det så att vi inte enbart hade med oss skräp från Annelöv. Jag hade baxat med merparten av de bitar som återstår från Helig kors kyrka i Dalbys luta. Dessa bitar är dendrodaterade till 1503 och har många timmermanstekniska intressanta detaljer som finns i en rapport upplagd på bloggen.

I Annelöv kunde vi givetvis inte låta bli att snabbt undersöka taklagen och klockbocken och kunde då konstatera att klockbocken var byggd av resterna från ett fristående klocktorn. urtagen för bladskarvar var mycket snarlika de som finns på de medeltida klockstaplarna i Norra Mellby och Brönnestad vilket gör att vi tror att även Annelövs klockstapel varit från andra halvan av 1400-talet. i öppningen från kor in till absid finns två romanska ekbrädor som överliggare. en av dessa var full av eldmärken. Kanske med uppgift att skydd amot brand.

IMG_2709 Farligt skräp

 

IMG_2572 Urtag på återanvänt timmer från klockstapel

IMG_2628 IMG_2641 Eldmärken

IMG_2621 Runliknande märkning av långsågat ektimmer

Kurs i tillverkning av kyrkspån

I Ingatorp kommer den 28 och 29 april att hållas en kurs i tillverkning av kyrkspån under ledning av Spånmästare Börje Samuelsson som har kunskap från flera generationers hantverkare i bagaget. De spån vi tillverkar på kursen kommer sen att användas på kyrkbodens tak! Så här finns en möjlighet att lära sig om kyrkspån, boden och dessutom medverka till denna unika byggnads fortlevnad. Förutom spåntillverkning kommer deltagarna få en god inblick i de pågående restaureringsarbetena på boden, restaureringsprinciperna och som grädde på moset kommer vi besöka Tidersrums timmerkyrka! Allt till det facila priset av 1200 kr. Kursen har endast plats för 20 personer. Ifjol blev kursen fullbokad innan vi hade gått ut med reklam så om ni vill gå anmäl er nu! Se även filmen från fjolårets kurs som ligger på Hantverkslabbets youtubesida och som är länkad i en annan post under kategorin Ingatorp.

OBS klickbar PDF med info nedan bredvid bilden OBS

 

Skärmavbild 2015-02-27 kl. 15.46.52 Kyrkspånkurs Ingatorp 2015

Klockstaplar i Skara stift rapport 2012-2014

En mycket intressant rapport finns tillgänglig på nätet om klockstaplar i Skara stift. den är skriven av timmermanskollegorna i Traditionsbärarna i samarbete med antikvarie Elisabet Orebäck Krantz. I rapporten på 170 sidor presenteras ett stort antal klockstaplar framförallt av tornstapeltyp. Anmärkningsvärt är att de genom att tolka konstruktionerna och verktygsspåren kunnat särskilja ett antal tornstaplar som medeltida och sen via dendrokronologi fått dessa tolkningar bekräftade. Före deras undersökning stod den skånska Tornstapeln i Norra Mellby  ut som den äldsta i Nuvarande Sverige, daterade till 1481. Medan den smålänska stapeln i Härlöv var det medeltida Sveriges äldsta daterad till 1485.

Nu har sverige fått 3 tornstaplar daterade till 1300-tal och ytterligare några som ej ännu är daterade men som kan vara av denna höga ålder!

En liten anknytning till Lunds stift finns då de under Klockstapelprojektet besökte bland annat Norra Mellby och Brönnestads klockstaplar. Sen har Mattias Hallgren medverkat vid undersökning av dessa tornstaplar samt Perstorps tornstapel och kyrka inom ramen för ”Historisk timmermanskonst i Lunds stift”. 

Skärmavbild 2015-02-22 kl. 13.41.08 Skärmavbild 2015-02-22 kl. 13.39.08 Skärmavbild 2015-02-22 kl. 13.34.12

http://media.traditionsbararna.se/2015/02/Klockstaplar-läsvesion-web-15-dec.pdf