European Heritage Awards/ Europa Nostra Awards 2019 Ingatorp Medieval tithe barn

The restauration project of Ingatorps tithe barn that started in 2011 and went on until 2018 has today recieved the most prestigious cultural heritage award in Europe.

The award goes to the parish and all of the around 100 persons that were involved in one way or another to make the project success full. I had the great opportunity to be project leader as well as carpenter on the restoration. In the project group was also shinglemaster Börje Samuelsson, professor Gunnar Almevik and architect Lennart Grandelius. Colloboration with the reconstruction project Södra Råda was essential. Also the colloboration with craft laboratory, the diocese of Linköping, the university of Lund …………….

Heres a link to a sort presentation of the project on vimeo https://vimeo.com/showcase/5991034/video/336288118

On Europa Nostra it also will be possible to vote for the project if you like it.

 

 

Annons

Surgical repair of Wallplate, rafter and tiebeam

On the ICOMOS WOOD conference in York 2018, I presented the Ingatorp Tithe barn project. This project started in 2011 and ”ended” in 2018.  The president of ICOMOS WOOD, Mikel Landa, asked if I could make a pdf about an example of surgical repair that we used in Ingatorp. The link is to this pdf that mainly is made of pictures.

Shortly it can also be said that the repair material, blocked timbers, where made years in advance. They where entirely produced with relicas of medieval tools and with methods we have reconstructed in the sister project, the reconstruction of Södra Råda church also presented on this blog. We followed ICOMOS charters and principles, and also had made site specific additionally principles. One important principle was to take away as little original material as possible. Even if this principle ment that we had to use  a form of surgical repair with modern tools that was not traditional. The authenticity of the building and the many layers was not to be compromised.

 

 

 

ingatorp tie beam rafter wall plate

Paper in Construction History Society Proceedings

pp89-100Melin

In 7-9th april 2017 I and my colleague Mattias Hallgren attended the fourth Conference of the Construction History Society in Queens College Cambridge. I presented a paper ”Techniques of Cleaving wood with an axe and Mallet. Deconstructing Present Craft knowledge, in order to reconstruct historic”.

In this paper I describe the ways we through the last years have done different fullscale experiments with cleaving. Most of the experiments has been done throug the reconstruction project in Södra Råda. But knew knowledge has also been recieved through tje ongoing diocese projects in the dioceses of Lund and Strängnäs.

After the end of the conference we went to several churches and Cathedrals. For example We went to Hadstock church to examine medieval wooden window frames and a medieval door in order to compare them with the window frames from the diocese of Lund that Im writing a paper about. We also visited Greensted stavechurch with the hope to find originaltool marks that could be compared to the archaeologically finds of Palisade churches from Lund. But we could conclude that the toolmarks on the inside was secondary and most of the marks probably from a big restoration in 1848. It could be discussed if it is a medieval stavechurch or in fact a church from the 19 th century with a great amount of reused medieval timber.

Another highscore on the roadtrip was the wooden Bell tower in Brookland. As far as I know it´s the only extant freestanding medieval wooden tower in England? Correct me if I´m wrong. The oldest structure of the tower is from the 13th century and is of great interest to compare with the 3 medieval bell towers in the diocese from Lund, Brönnestad, Norra Mellby and Perstorp, and the belltowers in Denmark and Germany. Ofcourse it is of great interest to compare it with the bell towers from Sweden also that are closer in time but built in pine insted of oak.

I and Mattias are preparing a ”roadtrip report” that mainly will have a lot of interesting photos and not so much text. When it´s ready it will be uploaded.

Södra Råda och Klyvningsexperiment för Strängnäs stift

Vi har nu under en månads tid varit i skogen utanför Habo för att producera material till Södra Råda taklag. Eftersom våra experiment varvas med besök på kyrkovindar, tillsammans har vi besökt hundratals vindar, blir vi för varje säsong lite skickligare i hantverket och har dessutom större kunskap om hur medeltida brädor och timmer har tillverkats. Ytterligare en väsentlig del i kunskapsuppbyggnaden är att vi inte enbart utför experimenten i ett och samma bestånd utan provar på våra tekniker på timmer med olika växtförutsättningar. Nytt för i år är att vi ur ett träd fått ut totalt 8 färdiga brädor. Det innebär att vi lyckats utvinna 4 användbara brädor ur även andra stocken. Ett inte ännu slutfört experiment är att utvinna 8 brädor ur en stock. Vi tror att vi även kommer att lyckas med detta men hur det gick kommer att presenteras senare.

Vårt mest exeptionella experiment i år är egentligen fristående från Södra Råda projektet och sker inom ramen för ett stiftsprojekt i Strängnäs stift där Daniel Eriksson medverkar.

Daniel har i Hardemo kyrkas tornstapel upptäckt att de 13 meter långa sparrarna är utkluvna som tårtbitar ur en större stam. Detta har vi inte sett någon annanstans, hittills.

Vi valde ett träd som var ovanligt rakt, närmast cirkelrunt och kvistfritt väldigt långt upp. Diametern var ca 60 cm i brösthöjd och vi kunde räkna till 195 årsringar efter att trädet var fällt.

Hela experimentet filmades och när filmen är färdigklippt kommer den att läggas ut av Strängnäs stift.

Hursomhelst kan vi sammanfatta kort att experimentet lyckades över förväntan. Genom styrd klyvning där en man styr yxan och den andre klubbar lyckades vi klyva fram 8 st 13 meter långa ämnen till taksparrar. På vänstra bilden syns en färdig sparre.

Innan Daniel färdigställer fler kommer han återbesöka Hardemo torntaklag för att undersöka några följdfrågor som uppstod vid laborationerna. Det är en viktig beståndsdel i vår metodik att ständigt vara självkritiska och återkoppla till originalen för att nå så mycket kunskap som möjligt.

 

Tillbaks

har inte haft tid att lägga ut info på ett bra tag.anledningen är inte attspännande timmermanskonst är svår att finna,snararetvärtom. bilden är tagen från årets arbeten för södra råda.vi tillverkar över 6meterlånga brädor som i färdigt skick endast är 12-16 mm tjocka.

Några upptäckter sopkomprimatorer att läggas ut är nya fynd av tidigmedeltidas träkyrkor i LUNDS STIFT. Dendrodaterimgar av kyrkorna i Färlöv, Norra Åsumoch Norra Mellby. En ovanlig medeltida dörr från Skanör. Äldsta kända bevarade arbetsskissen påträffad i Färlöv där dessutomruninskrift på trä påträffades i koret. ytterligare en exeptionell arbetsskiss har vi påträffat i Tensta kyrka i Uppland . Och så vidare…….. To be continued

Klamphuggning som i Ingatorp och Klyvning av trobrädor till Södra Råda 2015

 

I rapporten för arbeten på Ingatorps kyrkbod 2014 tar jag upp de spår från medeltida klamphuggning vi där kunnat dokumentera. I Ransbergs klockstapel Har Mattias Hallgren dokumenterat liknande spår men från 1600 talet. Kvällen innan vi satte igång studerade vi dessa spår noga som hade gemensamt att skyrhuggen var sneda med en sida som var i vinkel med stocken och en som var sned. Vidare saknades nästan i övrigt spår efter yxa utan partierna mellan skyrhuggen var i stort bestående av klyvyta. Vi testade detta på ett grantimmer som var ca 50 cm i brösthöjd. Det funkade ganska bra men stocken vi bearbetade var mer växtvriden än stockarna från Ingatorp och Ransberg varför det var nödvändigt att behugga åtminstone kanterna mer för att få samma flathet på ytan som originalen. Eftersom vi ska tillverka tunna brädor och inte grova plank är det dessutom viktigare för oss att inte förklyva oss för djupt.

 

 

 

 

 

 

 

Vi blockade iallafall stocken som var 6,5 meter lång och klöv först i märgen vilket brukar vara den lätta biten. Granen vi gav oss på var över 200 år och inte speciellt medvillig till att klyvas. När vi sett taktro av gran i kyrkvindar brukar den ofta vara frodvuxen vilket får oss att tro att det är bättre med frodvuxen gran än senväxt när den ska klyvas. Yxorna som vi använder för att klyva fastnade vilket gjorde att vi bestämde oss för att polera upp en av dessa och avlägsna glödskal vilket gjorde att den sen funkade bättre. När vi slutade för veckan hade vi hittills lagt ner ca 64 arbetstimmar på det timmer som ska ge 4 trobrädor och vi hade inte kommit längre än sista bilden visar. Det ska jämföras med att vi 2013 tiullverkade likartade trobrädor av fur på i snitt 15 h/bräda.

Då var det dessutom första gången vi gjorde det och virket var dessutom fruset. Vi kommer framledes även att prova frodvuxen gran för att se om det är enklare att klyva.

Kurs i tillverkning av kyrkspån

I Ingatorp kommer den 28 och 29 april att hållas en kurs i tillverkning av kyrkspån under ledning av Spånmästare Börje Samuelsson som har kunskap från flera generationers hantverkare i bagaget. De spån vi tillverkar på kursen kommer sen att användas på kyrkbodens tak! Så här finns en möjlighet att lära sig om kyrkspån, boden och dessutom medverka till denna unika byggnads fortlevnad. Förutom spåntillverkning kommer deltagarna få en god inblick i de pågående restaureringsarbetena på boden, restaureringsprinciperna och som grädde på moset kommer vi besöka Tidersrums timmerkyrka! Allt till det facila priset av 1200 kr. Kursen har endast plats för 20 personer. Ifjol blev kursen fullbokad innan vi hade gått ut med reklam så om ni vill gå anmäl er nu! Se även filmen från fjolårets kurs som ligger på Hantverkslabbets youtubesida och som är länkad i en annan post under kategorin Ingatorp.

OBS klickbar PDF med info nedan bredvid bilden OBS

 

Kyrkspånkurs Ingatorp 2015

Granhults liggtimmerkyrka daterad till efter 1217

  

För Södra Råda rekonstruktionsarbetets räkning undersökte Södra Råda akademien och Hantverkslaboratoriet Granhult medeltida kyrka i formen av ett seminarium. Kalle Melin var seminarieledare och hade i förväg i samråd med Mattias Hallgren sammanställt en frågelista vi arbetade utifrån. Vi hade valt att fokusera på klyvningstekniker men fann flera nya spännande detaljer vi kände oss tvungna att dokumentera och förmedla i den länkade rapporten. Gunnar Almevik och Therese Melin passade även på att mäta upp stigluckan som hittills bedömts vara sentida. Den arkitektoniska utformningen och verktygsspåren antyder dock att den kan vara medeltida. En ansökan har skickats till Länsstyrelsen med förfrågan om tillstånd för att ta dendrokronologisk prov. På taklaget påträffade vi även vankanter vilket skulle kunna ge en spetsdatering för att fastställa byggnadsåret. Men ännu har inte något svar kommit från Länsstyrelsen.

En viktig upptäckt var att man mycket medvetet valt var virke av olika kvalite hamnade i byggnaden. Taksparrarna fick bästa kvaliten, saxsparrarna var av betydligt sämre kvalite och trobrädorna var av frodvuxen gran. Då kyrkan stått i 800 år visar det att de gjorde högst rationella val och använde virke som var gott nog till uppgiften!

Granhults kyrka och Ingatorps kyrkbod är arkitektoniskt besläktade och ligger dessutom bara några mil ifrån varandra.

 

Granhult Rapport taklag :klyv seminarie

Ny Spånkurs i Ingatorp 28-29 april 2015

Då fjolårets kurs var fullsatt innan vi hunnit gå ut med den görs även i år en spånkurs. Deltagarna får under handledning av Spånmästare Börje Samuelsson och timmerman Kalle Melin lära sig att tillverka spån som sen kommer att användas på kyrkboden. Studiebesök till timmerkyrkan i Tidersrum planeras och föreläsningar från ytterligare personer.

För att anmäla sig kontakta

OBS RÄTTELSE Projektledare Lennart Grandelius tar emot anmälningar på lennart@grandelius.se, alternativt på telefon 070-6883191 OBS

En film från fjolårets kurs finns utlagd av Hantverkslaboratoriet

 

Avmärkning av lagningsbit till fotträet på Ingatorps kyrkbod

När man märker på var en skarv eller ett urtag ska göras heter det att man avmärker. Blandannat Polhem använde detta ord men det finns även belagt på flera andra ställen. Blandannat i en beskrivning i hur man förr byggde korsverkshus i Skåne.