Vi har nu under en månads tid varit i skogen utanför Habo för att producera material till Södra Råda taklag. Eftersom våra experiment varvas med besök på kyrkovindar, tillsammans har vi besökt hundratals vindar, blir vi för varje säsong lite skickligare i hantverket och har dessutom större kunskap om hur medeltida brädor och timmer har tillverkats. Ytterligare en väsentlig del i kunskapsuppbyggnaden är att vi inte enbart utför experimenten i ett och samma bestånd utan provar på våra tekniker på timmer med olika växtförutsättningar. Nytt för i år är att vi ur ett träd fått ut totalt 8 färdiga brädor. Det innebär att vi lyckats utvinna 4 användbara brädor ur även andra stocken. Ett inte ännu slutfört experiment är att utvinna 8 brädor ur en stock. Vi tror att vi även kommer att lyckas med detta men hur det gick kommer att presenteras senare.
Vårt mest exeptionella experiment i år är egentligen fristående från Södra Råda projektet och sker inom ramen för ett stiftsprojekt i Strängnäs stift där Daniel Eriksson medverkar.
Daniel har i Hardemo kyrkas tornstapel upptäckt att de 13 meter långa sparrarna är utkluvna som tårtbitar ur en större stam. Detta har vi inte sett någon annanstans, hittills.
Vi valde ett träd som var ovanligt rakt, närmast cirkelrunt och kvistfritt väldigt långt upp. Diametern var ca 60 cm i brösthöjd och vi kunde räkna till 195 årsringar efter att trädet var fällt.
Hela experimentet filmades och när filmen är färdigklippt kommer den att läggas ut av Strängnäs stift.
Hursomhelst kan vi sammanfatta kort att experimentet lyckades över förväntan. Genom styrd klyvning där en man styr yxan och den andre klubbar lyckades vi klyva fram 8 st 13 meter långa ämnen till taksparrar. På vänstra bilden syns en färdig sparre.
Innan Daniel färdigställer fler kommer han återbesöka Hardemo torntaklag för att undersöka några följdfrågor som uppstod vid laborationerna. Det är en viktig beståndsdel i vår metodik att ständigt vara självkritiska och återkoppla till originalen för att nå så mycket kunskap som möjligt.