Tillbaks

image

har inte haft tid att lägga ut info på ett bra tag.anledningen är inte attspännande timmermanskonst är svår att finna,snararetvärtom. bilden är tagen från årets arbeten för södra råda.vi tillverkar över 6meterlånga brädor som i färdigt skick endast är 12-16 mm tjocka.

Några upptäckter sopkomprimatorer att läggas ut är nya fynd av tidigmedeltidas träkyrkor i LUNDS STIFT. Dendrodaterimgar av kyrkorna i Färlöv, Norra Åsumoch Norra Mellby. En ovanlig medeltida dörr från Skanör. Äldsta kända bevarade arbetsskissen påträffad i Färlöv där dessutomruninskrift på trä påträffades i koret. ytterligare en exeptionell arbetsskiss har vi påträffat i Tensta kyrka i Uppland . Och så vidare…….. To be continued

Annons

Några Yxor ur LUHMs samlingar

Skärmavbild 2015-03-14 kl. 07.51.59 Skärmavbild 2015-03-14 kl. 07.51.38

2008 fick jag och timmerman Olof Andersson i uppdrag att hitta lämpliga medeltida originalyxor som förlagor till de yxor som skulle uppsmidas för Södra Råda projektet. Vi tittade blandannat då på yxor i LUHMs samlingar. Här finns länkat till en pdf där Olof Andersson fotat av ett antal av dessa yxor. Några av dem är sen uppsmidda till projektet. Personliga favoriter är de två yxorna från Lindholmen som är stratigrafiskt daterade till 1300-tal och dessutom kompletterar varandra bra.

södraråda yxor Luhm 2008 OA

Annelövs kyrka 20 februari 2015

IMG_2707

Antikvarie Petter Jansson och Kalle Melin åkte till Annelövs kyrka med uppdraget att åt eftervärlden rädda medeltida timmer som blivit kasserat vid senaste renoveringen. Medkonspiratörer i denna räddningsaktion är Anders Ohlsson på LUHM som gått med på att historiska Museet slutförvarar detta skräp, han kunde dock inte lova lika lång slutförvaring som SKB lovar för radioaktivt kärnavfall. Men då avfallet från Annelöv som är flera hundra år gammalt ändå kan vara farligt, för museets övriga samlingar iallafall var vi tvugna att transportera skräpet till Malmö frihamn. Där är mycket hysch hysch så vi fick lämna personuppgifter och bilens registreringsnummer flera dagar i förväg för att få passerkort till en hemlig? frysanläggning som ägs? av Malmö museer, tror vi. Där hade vi turen att träffa en gorilla med orangutangansikte som skulle chilla lite för att bli av med diverse ohyror. Nu var det så att vi inte enbart hade med oss skräp från Annelöv. Jag hade baxat med merparten av de bitar som återstår från Helig kors kyrka i Dalbys luta. Dessa bitar är dendrodaterade till 1503 och har många timmermanstekniska intressanta detaljer som finns i en rapport upplagd på bloggen.

I Annelöv kunde vi givetvis inte låta bli att snabbt undersöka taklagen och klockbocken och kunde då konstatera att klockbocken var byggd av resterna från ett fristående klocktorn. urtagen för bladskarvar var mycket snarlika de som finns på de medeltida klockstaplarna i Norra Mellby och Brönnestad vilket gör att vi tror att även Annelövs klockstapel varit från andra halvan av 1400-talet. i öppningen från kor in till absid finns två romanska ekbrädor som överliggare. en av dessa var full av eldmärken. Kanske med uppgift att skydd amot brand.

IMG_2709 Farligt skräp

 

IMG_2572 Urtag på återanvänt timmer från klockstapel

IMG_2628 IMG_2641 Eldmärken

IMG_2621 Runliknande märkning av långsågat ektimmer

Kurs i tillverkning av kyrkspån

I Ingatorp kommer den 28 och 29 april att hållas en kurs i tillverkning av kyrkspån under ledning av Spånmästare Börje Samuelsson som har kunskap från flera generationers hantverkare i bagaget. De spån vi tillverkar på kursen kommer sen att användas på kyrkbodens tak! Så här finns en möjlighet att lära sig om kyrkspån, boden och dessutom medverka till denna unika byggnads fortlevnad. Förutom spåntillverkning kommer deltagarna få en god inblick i de pågående restaureringsarbetena på boden, restaureringsprinciperna och som grädde på moset kommer vi besöka Tidersrums timmerkyrka! Allt till det facila priset av 1200 kr. Kursen har endast plats för 20 personer. Ifjol blev kursen fullbokad innan vi hade gått ut med reklam så om ni vill gå anmäl er nu! Se även filmen från fjolårets kurs som ligger på Hantverkslabbets youtubesida och som är länkad i en annan post under kategorin Ingatorp.

OBS klickbar PDF med info nedan bredvid bilden OBS

 

Skärmavbild 2015-02-27 kl. 15.46.52 Kyrkspånkurs Ingatorp 2015

Klockstaplar i Skara stift rapport 2012-2014

En mycket intressant rapport finns tillgänglig på nätet om klockstaplar i Skara stift. den är skriven av timmermanskollegorna i Traditionsbärarna i samarbete med antikvarie Elisabet Orebäck Krantz. I rapporten på 170 sidor presenteras ett stort antal klockstaplar framförallt av tornstapeltyp. Anmärkningsvärt är att de genom att tolka konstruktionerna och verktygsspåren kunnat särskilja ett antal tornstaplar som medeltida och sen via dendrokronologi fått dessa tolkningar bekräftade. Före deras undersökning stod den skånska Tornstapeln i Norra Mellby  ut som den äldsta i Nuvarande Sverige, daterade till 1481. Medan den smålänska stapeln i Härlöv var det medeltida Sveriges äldsta daterad till 1485.

Nu har sverige fått 3 tornstaplar daterade till 1300-tal och ytterligare några som ej ännu är daterade men som kan vara av denna höga ålder!

En liten anknytning till Lunds stift finns då de under Klockstapelprojektet besökte bland annat Norra Mellby och Brönnestads klockstaplar. Sen har Mattias Hallgren medverkat vid undersökning av dessa tornstaplar samt Perstorps tornstapel och kyrka inom ramen för ”Historisk timmermanskonst i Lunds stift”. 

Skärmavbild 2015-02-22 kl. 13.41.08 Skärmavbild 2015-02-22 kl. 13.39.08 Skärmavbild 2015-02-22 kl. 13.34.12

Klicka för att komma åt Klockstaplar-läsvesion-web-15-dec.pdf

Annelövs kyrka 20 februari 2015 runor, skyddseld nyfunnen klockstapel

IMG_2569

I Skeppet hittade man denna runsten som utgör en del av kyrkans understa stenar. Runinskriften är tolkad att vara från 1000-1100tal. Inskriften tolkas som ett mansnamn (Marinus). Kanske det var byggmästaren som lämnade denna hälsning till eftervärlden?

IMG_2587 IMG_2617

 

 

 

Dagens besök gjordes av Petter Jansson och Kalle Melin för att ta tillvara ett antal medeltida taklagsdelar som blivit demonterade vid förra årets renoveringar. Då detta material riskerade att slängas hade vi kommit överens med LUHM att de skulle få detta material och även det materil från Dalby Helig kors kyrka som låg i Kalles snickeri. Men väl på plats var vi tvugna att göra en snabbundersökning. I stentornet som bedöms vara uppbyggt på 1400-talet hittade vi återanvända delar av en tidigare ekklockstapel. en av bilderna ovan visar närbild på ett husat urtag för en bladskarv med konkav ände. Nästan identiska urtag finns på Brönnestads klockstapel som är daterad till slutet av 1400-talet. På den andra bilden syns ett antal bjälkar ovanför Petters huvud varav åtminstone en del kommer från träklockstapeln.

 

 

IMG_2628 IMG_2644

 

I koretsöströste finns en öppning in till absiden som har två ekplankor som överliggare. den ena har flera eldmärken som kan vara gjorda för att skydda kyrkan mot brand. Plankorna är väldigt slätbilade och eroderade utom en av smalkanterna som har mycket tydligare behuggning. Det är ett starkt indicium att plankorna var gamla redan när de murades in men att en av brädorna behuggdes för att bli smalare. Kanske vi här har delar från en föregångare i trä till dagens stenkyrka.

Farhults kyrka19 februari

IMG_2518 IMG_2519 IMG_2455 IMG_2456 IMG_2461 IMG_2510

Farhults kyrka har ett spännande taklag som vi undersöker. Den 19 februari var Eva-Marie Nilsson byggnadsarkeolog, Petter Jansson antikvarie, Hans Linderson dendrokronolog och Kalle Melin på plats. Vi hade tidigare dokumenterat två romanska konvexa bindbjälkar ( vad det är står beskrivet i nomenklaturen!) dessa och det senmedeltida taklaget i skeppet skulle vi provta för att kunna åldersbestämma de olima byggfaserna. Vi hade tidigare gjort noggrann byggnadsundersökning för att kunna välja provtagningspunkter som kan svara på frågeställningar om kyrkans byggnadshistoria. Ett exeptionellt fynd av en del av en romansk sammansatt fönsterbåge av tidigare okänd typ för Skåne (vi känner endast till ytterligare två bevarade fönsterbågar av denna typ. En i England och en i Danmark). Detta unika fynd medförde att stor försiktighet skulle ske för att inte fördärva de resterande delar av fönsterbågen som kunde finnas kvar i det flerahundra år gamla ”skräpet” i svicklarna.

Detta skräp som inte hittills gjort någon skada på kyrkan kunde ju inte rimligen utgöra något hot nu när taket var åtgärdat.

Högst förvånande bestämde projektören vid ett tillfälle som inte var ett möte att ”Kvarstående organiskt material i torn och långhus-samlas i säckar som uppmärks och utforslas”. 

Förutom att detta skett ganska brutalt och det inte går att tolka sammanhanget längre så låter det kanske bra att säckarna är uppmärkta. Hundratalet säckar har nummer skrivna på sig men någon förklaring eller skiss på vad siffrorna symboliserar har hittills inte kunnat fås av varken entreprenör eller projektör. OBS Nu har en karta som visar var säckarna samlats framkommit!

Att få bukt med den orationella skräcken för vindsskräp är en viktig uppgift för stiftsprojektet. I detta skräp ligger pusselbitar till förståelsen för kyrkorna och ska man ta bort detta skräp bör det ske under ordnade former av rätt  kompetents. När det är, som i detta fall, ofarligt är det ju bättre att sträva mot att låta det ligga kvar för framtida generationer att utforska.

Nu blev det inte så och vi får stå och sålla efter fynd.

Det senmedeltida långstolstaklaget har spännande märkning som Eva-Marie håller på att dokumentera och tolka. Men det får vi presentera närmare i ett senare inlägg.

På fotot i mitten övre raden håller jag förövrigt ett dendroprov från en av de romanska bindbjälkarna.

 

 

 

Brågarpsplankan RTI-fotograferad

Skärmavbild 2015-02-12 kl. 20.45.12

Brågarpsplankan eller rättare sagt den av Brågarpsplankorna som är dekorerad och som har utgjort ett portalöverstycke på en träkyrka är nu RTI fotograerad. Jag skriver träkyrka för med två delar är det svårt eller omöjligt att säga något säkert om kyrkans konstruktion i övrigt.

Rti-fotograferingen gjordes av ”Historisk timmermanskonst i Lunds stift” i samarbete med Humlabbet på Lundsuniversitet och Historiska Museet i Lund som äger och har plankan utställd. Genom denna fotografering kan vi tillgängliggöra plankan på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. När ni trycker på länken så kommer ni till en sida som ser ut som bilden ovan. Klicka på glödlampan och sen kan ni flytta ljuskällan med hjälp av musen eller genom att klicka på skärmen. Vi kommer framledes även prova denna teknik på bearbetat timmer på vindar för att tillgängliggöra behuggning från 1100talet. De äldsta behuggningarna från 1060 talet är så bra gjorda att de inte lämpar sig för RTI fotografering, de är för släta!

http://vr.humlab.lu.se/projects/rti/Bragarp_framsida.html