Poster carpentry art 25-26 April 2018

This poster Poster-carpentry-art-2018_web was presented at the conference Preserve Use and Develop that was held the 25-26 of April in Lund. The conference was arranged by Diocese of Lund and in particular by the heritage officers Heikki Ranta and Henrik Lindblad.

Annonser

Rapport Timmermanskonst i Stora Hammar gamla kyrka, Räng kyrka och Törringe kyrka

Petter Jansson och Kalle Melin har undersökt ovanstående kyrkor. I Stora Hammar finns bevarat en dekorerad del som troligtvis kommer från en träkyrka som varit föregångaren till nuvarande stenkyrka. Denna unika del, som närmast kan jämföras med Brågarp kyrkas portalplanka, har misshandlats med elinstallationer. Nu kommer detta att saneras. I rapporten finns även bilder på fina skepps grafitti ristningar och delar från rivna klocktorn.

Stora Hammar gamla kyrka och Rängs kyrka Rapport

Dendrochronology Fulltofta church

We have done a lot of interesting dendrochronology after thoroughly building archaeology examination and craft reasarch. THe primary investigations has been done by me and antiquarian Petter Jansson at Regionmuseet. The dendro sampling has been done in collaboration with Hans Linderson University of Lund For example we have done thoroughly examination of Fulltofta churchs chancel and a wooden window frame and been able to conclude that the timber was felled in the period 1139-1153. The overlintel of the window frame have 399 remaining yearrings. Hans Linderson could conclude that the tree when felled had 510-550 yearrings and that it started to grov late in the 6th century or early in the 7th century!

More churches has been analysed and more samplings are planned.

Annelövs kyrka 20 februari 2015 runor, skyddseld nyfunnen klockstapel

IMG_2569

I Skeppet hittade man denna runsten som utgör en del av kyrkans understa stenar. Runinskriften är tolkad att vara från 1000-1100tal. Inskriften tolkas som ett mansnamn (Marinus). Kanske det var byggmästaren som lämnade denna hälsning till eftervärlden?

IMG_2587 IMG_2617

 

 

 

Dagens besök gjordes av Petter Jansson och Kalle Melin för att ta tillvara ett antal medeltida taklagsdelar som blivit demonterade vid förra årets renoveringar. Då detta material riskerade att slängas hade vi kommit överens med LUHM att de skulle få detta material och även det materil från Dalby Helig kors kyrka som låg i Kalles snickeri. Men väl på plats var vi tvugna att göra en snabbundersökning. I stentornet som bedöms vara uppbyggt på 1400-talet hittade vi återanvända delar av en tidigare ekklockstapel. en av bilderna ovan visar närbild på ett husat urtag för en bladskarv med konkav ände. Nästan identiska urtag finns på Brönnestads klockstapel som är daterad till slutet av 1400-talet. På den andra bilden syns ett antal bjälkar ovanför Petters huvud varav åtminstone en del kommer från träklockstapeln.

 

 

IMG_2628 IMG_2644

 

I koretsöströste finns en öppning in till absiden som har två ekplankor som överliggare. den ena har flera eldmärken som kan vara gjorda för att skydda kyrkan mot brand. Plankorna är väldigt slätbilade och eroderade utom en av smalkanterna som har mycket tydligare behuggning. Det är ett starkt indicium att plankorna var gamla redan när de murades in men att en av brädorna behuggdes för att bli smalare. Kanske vi här har delar från en föregångare i trä till dagens stenkyrka.

Farhults kyrka19 februari

IMG_2518 IMG_2519 IMG_2455 IMG_2456 IMG_2461 IMG_2510

Farhults kyrka har ett spännande taklag som vi undersöker. Den 19 februari var Eva-Marie Nilsson byggnadsarkeolog, Petter Jansson antikvarie, Hans Linderson dendrokronolog och Kalle Melin på plats. Vi hade tidigare dokumenterat två romanska konvexa bindbjälkar ( vad det är står beskrivet i nomenklaturen!) dessa och det senmedeltida taklaget i skeppet skulle vi provta för att kunna åldersbestämma de olima byggfaserna. Vi hade tidigare gjort noggrann byggnadsundersökning för att kunna välja provtagningspunkter som kan svara på frågeställningar om kyrkans byggnadshistoria. Ett exeptionellt fynd av en del av en romansk sammansatt fönsterbåge av tidigare okänd typ för Skåne (vi känner endast till ytterligare två bevarade fönsterbågar av denna typ. En i England och en i Danmark). Detta unika fynd medförde att stor försiktighet skulle ske för att inte fördärva de resterande delar av fönsterbågen som kunde finnas kvar i det flerahundra år gamla ”skräpet” i svicklarna.

Detta skräp som inte hittills gjort någon skada på kyrkan kunde ju inte rimligen utgöra något hot nu när taket var åtgärdat.

Högst förvånande bestämde projektören vid ett tillfälle som inte var ett möte att ”Kvarstående organiskt material i torn och långhus-samlas i säckar som uppmärks och utforslas”. 

Förutom att detta skett ganska brutalt och det inte går att tolka sammanhanget längre så låter det kanske bra att säckarna är uppmärkta. Hundratalet säckar har nummer skrivna på sig men någon förklaring eller skiss på vad siffrorna symboliserar har hittills inte kunnat fås av varken entreprenör eller projektör. OBS Nu har en karta som visar var säckarna samlats framkommit!

Att få bukt med den orationella skräcken för vindsskräp är en viktig uppgift för stiftsprojektet. I detta skräp ligger pusselbitar till förståelsen för kyrkorna och ska man ta bort detta skräp bör det ske under ordnade former av rätt  kompetents. När det är, som i detta fall, ofarligt är det ju bättre att sträva mot att låta det ligga kvar för framtida generationer att utforska.

Nu blev det inte så och vi får stå och sålla efter fynd.

Det senmedeltida långstolstaklaget har spännande märkning som Eva-Marie håller på att dokumentera och tolka. Men det får vi presentera närmare i ett senare inlägg.

På fotot i mitten övre raden håller jag förövrigt ett dendroprov från en av de romanska bindbjälkarna.

 

 

 

Dalby kyrkas luta Rapport

Skärmavbild 2015-02-12 kl. 23.29.12

När stiftsprojektet lå i sin linda sammanföll det med pågående arbeten på Dalby luta. Jag fick då möjlighet att tillsammans med Petter Jansson från Regionmuseet och Hans Linderson Lunds Universitet, titta närmare på återanvänt ekmaterial. Resultaten finns i rapporten nedan. Flera av bitarna har en ovanlig märkning som endast finns dokumenterad på ytterligare några få byggnader i ett avgränsat område med likartad datering. Kanske vi är ett hantverkslag på spåren.

Trots att delarna var fragmentariska fick vi även ny kunskap i hur man låst bladskarvar genom att medvetet borra dubbhålen snett.

 

Dalby kyrka rapport 2012