Klamphuggning som i Ingatorp och Klyvning av trobrädor till Södra Råda 2015

IMG_2857IMG_2862

 

I rapporten för arbeten på Ingatorps kyrkbod 2014 tar jag upp de spår från medeltida klamphuggning vi där kunnat dokumentera. I Ransbergs klockstapel Har Mattias Hallgren dokumenterat liknande spår men från 1600 talet. Kvällen innan vi satte igång studerade vi dessa spår noga som hade gemensamt att skyrhuggen var sneda med en sida som var i vinkel med stocken och en som var sned. Vidare saknades nästan i övrigt spår efter yxa utan partierna mellan skyrhuggen var i stort bestående av klyvyta. Vi testade detta på ett grantimmer som var ca 50 cm i brösthöjd. Det funkade ganska bra men stocken vi bearbetade var mer växtvriden än stockarna från Ingatorp och Ransberg varför det var nödvändigt att behugga åtminstone kanterna mer för att få samma flathet på ytan som originalen. Eftersom vi ska tillverka tunna brädor och inte grova plank är det dessutom viktigare för oss att inte förklyva oss för djupt.

IMG_2877IMG_2885IMG_2889

 

 

 

 

 

 

 

Vi blockade iallafall stocken som var 6,5 meter lång och klöv först i märgen vilket brukar vara den lätta biten. Granen vi gav oss på var över 200 år och inte speciellt medvillig till att klyvas. När vi sett taktro av gran i kyrkvindar brukar den ofta vara frodvuxen vilket får oss att tro att det är bättre med frodvuxen gran än senväxt när den ska klyvas. Yxorna som vi använder för att klyva fastnade vilket gjorde att vi bestämde oss för att polera upp en av dessa och avlägsna glödskal vilket gjorde att den sen funkade bättre. När vi slutade för veckan hade vi hittills lagt ner ca 64 arbetstimmar på det timmer som ska ge 4 trobrädor och vi hade inte kommit längre än sista bilden visar. Det ska jämföras med att vi 2013 tiullverkade likartade trobrädor av fur på i snitt 15 h/bräda.

Då var det dessutom första gången vi gjorde det och virket var dessutom fruset. Vi kommer framledes även att prova frodvuxen gran för att se om det är enklare att klyva.

IMG_2887IMG_2890

Annonser

Timring och bilning av stock 1928 Nordiska museet

Nordiska museet gjorde 1928 följande film som skulle illustrera knuttimring och bilning av stock i Dalarna. Källkritiskt är det en demonstration men mycket av intresse finns ändå. Speciellt intressant är bilningen av stock på relativt höga bockar och att man snörslår med våt färg, de medeltida snörslagningar vi hittils dokumenterat kan mycket väl vara slagna med våt kimrök medan vi numera vanligtvis använder torrt pigment. Det är ääven värt att notera att de hugger framåt men har vänster hand längst fram på skaftet. I Skåne liksom exempelvis i Tyskland och Danmark är det traditionella sättet att bila med höger hand främst på skaftet om man är högerhänt. Det kan man inte minst se på att 99 % av de hansmidda bilorna är högerbilor.

 

Kurs i tillverkning av kyrkspån

I Ingatorp kommer den 28 och 29 april att hållas en kurs i tillverkning av kyrkspån under ledning av Spånmästare Börje Samuelsson som har kunskap från flera generationers hantverkare i bagaget. De spån vi tillverkar på kursen kommer sen att användas på kyrkbodens tak! Så här finns en möjlighet att lära sig om kyrkspån, boden och dessutom medverka till denna unika byggnads fortlevnad. Förutom spåntillverkning kommer deltagarna få en god inblick i de pågående restaureringsarbetena på boden, restaureringsprinciperna och som grädde på moset kommer vi besöka Tidersrums timmerkyrka! Allt till det facila priset av 1200 kr. Kursen har endast plats för 20 personer. Ifjol blev kursen fullbokad innan vi hade gått ut med reklam så om ni vill gå anmäl er nu! Se även filmen från fjolårets kurs som ligger på Hantverkslabbets youtubesida och som är länkad i en annan post under kategorin Ingatorp.

OBS klickbar PDF med info nedan bredvid bilden OBS

 

Skärmavbild 2015-02-27 kl. 15.46.52 Kyrkspånkurs Ingatorp 2015

Granhults liggtimmerkyrka daterad till efter 1217

Skärmavbild 2015-02-13 kl. 17.29.54  Skärmavbild 2015-02-13 kl. 17.29.21

Skärmavbild 2015-02-13 kl. 17.31.42Skärmavbild 2015-02-13 kl. 17.30.43

För Södra Råda rekonstruktionsarbetets räkning undersökte Södra Råda akademien och Hantverkslaboratoriet Granhult medeltida kyrka i formen av ett seminarium. Kalle Melin var seminarieledare och hade i förväg i samråd med Mattias Hallgren sammanställt en frågelista vi arbetade utifrån. Vi hade valt att fokusera på klyvningstekniker men fann flera nya spännande detaljer vi kände oss tvungna att dokumentera och förmedla i den länkade rapporten. Gunnar Almevik och Therese Melin passade även på att mäta upp stigluckan som hittills bedömts vara sentida. Den arkitektoniska utformningen och verktygsspåren antyder dock att den kan vara medeltida. En ansökan har skickats till Länsstyrelsen med förfrågan om tillstånd för att ta dendrokronologisk prov. På taklaget påträffade vi även vankanter vilket skulle kunna ge en spetsdatering för att fastställa byggnadsåret. Men ännu har inte något svar kommit från Länsstyrelsen.

En viktig upptäckt var att man mycket medvetet valt var virke av olika kvalite hamnade i byggnaden. Taksparrarna fick bästa kvaliten, saxsparrarna var av betydligt sämre kvalite och trobrädorna var av frodvuxen gran. Då kyrkan stått i 800 år visar det att de gjorde högst rationella val och använde virke som var gott nog till uppgiften!

Granhults kyrka och Ingatorps kyrkbod är arkitektoniskt besläktade och ligger dessutom bara några mil ifrån varandra.

 

Granhult Rapport taklag :klyv seminarie

Undersökning av behuggningsspår och yxor för Södra Råda projektet

Skärmavbild 2015-02-13 kl. 07.13.09

One of the archaeological axes we made replicas of and use in the reconstructionwork.

För Södra Råda projektet undersökte jag och timmerman Olof Andersson behuggningsspår och originalyxor i samlingar. Denna undersökning utmynnade i den rapport jag här länkar till. Både jag och Olof har fortsatt att dokumentera yxor och timmermansverktyg. Vi vet mycket mer nu än när denna rapport skrevs.

http://craftlab.gu.se/digitalAssets/1334/1334319_knadriks-kulturbygg-rapport-2008.18-sr-forunds.pdf

Filmtajm ”En stock blockas och klyvs till sparrar”

På Hantverkslaboratoriets youtubesida finns denna film där jag och timmerman Daniel Eriksson klyver fram sparrar till Södra Rådas kor.  Vi använder oss av styrd klyvning vilket vi även kunnat konstatera varit vanligt på medeltiden. En artikel som beskriver klyvprocessen är även under utgivning på nättidskriften Mirator. När den är tillgänglig länkar jag dit.